Klara Kälström

Jag har aldrig varit den som får höstdepressioner men jag tror dom har smugit sig in de senaste månaderna. Vakna när det är mörkt, gå till bussen när det är mörkt, sitta i gråa klassrum och allt man ser utanför fönstret är gråa moln, dimma och regn. När man kommer hem är det mörkt och tröttheten ligger som ett tugnt moln över en hela tiden. 

Anledningen till att jag älskar hösten är nog egentligen mina visioner om hur fin den är. Man ser fina bilder på träd där löven har en klar färg av orange och brandgult men som i egentligen är finai två dagar tills dom faller på marken och blir bruna och kletiga. Jag längtar efter fina och mysiga stickade tröjor som jag sen tycker blir fruktansvärt tråkigt och jag drömmer mig bort till att sitta i sängen med en stor kopp te, en varm filt och en mysig filt men vem har tid för det, och när man har tid så är man inte sugen på det.

 

 

Jag drömmer mig bort mot en fin solbränna, ljusa dagar, sol och bad, fina klänningar, shorts och kjolar, gå barfota i nyklippt gräs, grillkvällar, nattbad i havet ute på kusten och sena nattpromenader i den ljumna sommarvärmen. 2015 kommer bli ett bra år, precis som 2014 har varit. 

 

Godnatt på er,snart tar vi lov och får andas ut efter första terminen avklarad.